Många svenska hushåll upplever ett pressat läge just nu. Med räntehöjningar och ökade levnadskostnader är det extra viktigt att få koll på sin privatekonomi och skapa sig en översikt av månadens intäkter och utgifter. Det bidrar både till att öka känslan av privatekonomisk trygghet och till att minska stressen i vardagen. 

Efter en längre period av ekonomisk tillväxt är sannolikheten hög att tuffare tider väntar. Enligt Konjunkturinstitutets senaste prognos* går Sverige in i en lågkonjunktur under 2023 som väntas pågå fram till 2026. Det här ställer nya krav på hushållen att se över sina intäkter och utgifter för att klara en längre period av tuffare ekonomiska förutsättningar.

Här har Åsa Fagerlund samlat fem frågor som du bör ställa dig själv för att skapa en bra hushållsbudget – ett effektivt verktyg för att skapa en bättre översikt i privatekonomin.

1. Hur stor är er disponibla inkomst?

Första steget är att ta reda på ditt hushålls disponibla inkomst. Börja med att addera ihop alla inkomster som ditt hushåll får in varje månad, exempelvis lön, studiemedel, barnbidrag och bostadsbidrag. När du gjort detta tar du den totala summan minus skatt och eventuella återbetalningar av studielån, betalningar av underhållsbidrag eller dylikt. Summan som kvarstår är din disponibla inkomst!

2. Vad har ni för återkommande utgifter?

Nu är det dags att lista alla återkommande utgifter som ditt hushåll har varje månad. Det kan vara svårt att veta vad hushållet har lagt pengar på under en längre period. Därför kan ett smart tips vara att titta igenom betalningshistoriken i din bankapp. Exempel på utgifter är hyra, försäkringar, mat, gymkort och streamingtjänster.

Du kommer snart upptäcka att ditt hushåll både har fasta och rörliga utgifter. Fasta utgifter är utgifter som är återkommande varje månad och som du inte kan påverka så mycket, exempelvis hyra, mat och försäkringar. Ett enkelt riktmärke kan vara att inte ha fasta utgifter som överstiger 50 procent av ditt hushålls disponibla inkomst. Rörliga utgifter däremot är utgifter som inte är nödvändiga, men som kanske är kul att lägga pengar på. Det kan vara kläder, nöjen, aktiviteter till barnen och streamingtjänster.

Ta reda på hur du ligger till och säkerställ att du inte lever över dina tillgångar. Om budgeten redan vid det här stadiet inte går ihop behöver du ta reda på vad du kan förändra. Är det en övermäktig uppgift så kan du söka hjälp för budget- och skuldrådgivning via din kommun.

 3. Vilka är era ”dolda utgifter”?

Nästa steg i att göra en budget är att kartlägga dina ”dolda utgifter”. Du kommer säkert märka att du spenderar en del pengar på saker som du inte ens tänker på. Många hushåll har utgifter som inte är så stora var för sig – men som blir en desto högre klumpsumma när de adderas ihop. Försök att se igenom dessa utgifter och se om du kan dra ner på några av dem. Det kan handla om att köpa lunch ute i stället för att ta med matlåda, eller att göra regelbundna småköp på kiosken på väg till jobbet. Räkna ut vad dessa inköp kostar dig varje månad och gör det till en budgetpost.

4. Hur ser ert långsiktiga sparande ut?

Det är viktigt att spara för att känna ekonomisk trygghet, undvika ekonomisk stress och säkerställa framtida behov. Bestäm en summa som du kan avvara varje månad och sätt in beloppet på ett sparalternativ som känns lämpligt för dig. Det kan vara fonder, aktier eller Borgos egna sparkonto med ränta och statlig insättningsgaranti.

Sätt ett realistiskt mål för den summa som du ska spara varje månad, det är psykologiskt viktigt för att sparandet ska bli lustfylld och inte associerat med besvikelse. Om din bil går sönder eller om du vill gå in i bostadsmarknaden om fem år är sparandet din trygghet. I oroliga tider är det extra viktigt att ha ett sparande som också täcker oförutsedda utgifter och ökade kostnader. Ett bra riktmärke är att ha en sparbuffert som motsvarar två till tre månadslöner. Men storleken på din buffert beror även på parametrar såsom vilket försäkringsskydd du har och om du har barn, husdjur eller äger en fastighet.

5. Hur mycket pengar finns kvar till nöjen?

När även sparpengarna är avsatta har du fått fram summan som du varje månad kan använda till dina egna nöjen. Vill du gå på den där konserten i sommar, ska dina kompisar åka på weekend i Köpenhamn eller längtar du efter att kunna köpa de där nya jeansen? Här har du pengarna som kan gå till allt det saker som ger livet lite extra guldkant. Nu kan du dessutom spendera pengarna utan att känna dig orolig – eftersom du har fått bättre koll på din privatekonomi!  

Psst! Testa att använda Konsumentverkets budgetkalkyl för att skapa din egen budget. Om det ekonomiska läget känns väldigt tufft kan du vända dig till Konsumentverket för att ta reda på mer om kommunernas budget- och skuldrådgivning.

*Konjunkturinstitutet, 2023