Kunskapsbanken

Här samlar vi fakta och tips om sparande, boende, privatekonomi och omvärld.

Spargrisrapporten

Vi vill stärka den ekonomiska tryggheten i Sverige. Därför har vi frågat 2 000 svenskar om sparvanor. Insikterna om hur vi svenskar sparar, och varför vi gör det, finns samlat i Spargrisrapporten.

Senaste artiklarna

Läs mer

Ett sundare sparande

Nästan alla människor i Sverige har sitt primära sparande på ett sparkonto. Men då de flesta har sparkonton utan ränta minskar deras sparpengar i värde. Och väldigt få vet vad deras sparpengar faktiskt används till under tiden de ligger på ett sparkonto. Det tycker vi är fel. Därför vill vi göra det enklare att skapa ett bättre, sundare och mer transparent sparande. Låt oss förklara…

Sagan om de tre små spargrisarna

När du sparar pengar på ett sparkonto väljer du alltid mellan tre små spargrisar. Gratisgrisen, konsumtionsgrisen eller bostadsgrisen. Det är nämligen så att alla spargrisar jobbar, och sätter dina sparpengar i arbete. Klicka vidare för att lära dig mer om de olika spargrisarna.

Gratisgrisen

Gratisgrisen är den vanligaste spargrisen, och den som de flesta svenskar har sitt primära sparande i. Den jobbar tillsammans med banken, till exempel med att ge ut lån till privatpersoner och företag. Men den får inte betalt för att jobba, och kan därför inte växa. Trots att banken använder din spargris till att ge ut lån, får du själv oftast ingen ränta tillbaka. Därför minskar Gratisgrisen i värde när allt annat blir dyrare.

0%

ränta

Konsumtionsgrisen

Konsumtionsgrisen är den näst vanligaste. Den får visserligen betalt för att jobba, men jobbar oftast med att ta väldigt mycket betalt av människor som vill ta snabba lån för sin konsumtion, till exempel för en ny större TV eller en ny dator. Dessa små konsumtionslån växer snabbt i Sverige. Trots att de står för en femtedel av hushållens totala lån, står de idag för över hälften av lånekostnaderna, bland annat eftersom räntan är så mycket högre än för till exempel ett bolån.

> 50%

av svenskarnas lånekostnader går till konsumtionslån.

Bostadsgrisen

Hos Borgo sparar du i bostadsgrisen. Den får bra betalt och växer därför i värde och storlek, samtidigt som den jobbar med att finansiera bättre och stabilare bolån till fler, så att fler människor kan köpa ett nytt hem till en rimlig kostnad. Transparent och hållbart. Den genomsnittliga spargrisen i Sverige hade faktiskt fått upp till 9 gånger mer i ränta med Borgos Bostadsgris. På så sätt gör Borgos spargris små spargrisar större.

Upp till 9x

högre ränta

…har Borgos spargris än det genomsnittliga nya sparkontot i Sverige under september 2021 enligt SCB.

Borgos sparguide

Varför spara? Hur mycket? Och hur länge? Allt detta och mer därtill får du svar på i vår sparguide!

Frågor och svar

Vi vet att ekonomiska begrepp kan vara svåra att förstå. Därför har vi samlat de ord och begrepp som vi tycker är viktigast att ha koll på.

Vad är skillnaden mellan betalkonto och sparkonto?

Ett betalkonto är den sorts konto som går att koppla till ett bankkort och sköta bland annat betalningar från. Betalkontot kan ha olika namn hos olika banker, exempelvis privatkonto, lönekonto, transaktionskonto eller personkonto. Det är inte bra att spara pengar på ett betalkonto, eftersom man normalt inte får ränta på det. På ett sparkonto brukar man däremot få ränta – vilket gör det till en bättre sparform.

Vad är en buffert?

En buffert är sparade pengar som enbart används till oförutsedda utgifter. Syftet med att ha en buffert är att bidra till ekonomisk trygghet. För att den ska kunna fylla sin funktion behöver buffertsparandet separeras från andra typer av sparanden. Bufferten ska inte användas till konsumtion eller liknande, utan är som en livlina när saker inte går som man har tänkt sig.

Vad är en sparhorisont?

En sparhorisont uppger hur länge man har tänkt spara sina pengar. Ett kortsiktigt sparande är när man har en sparhorisont på mindre en tre år och alltså räknar med att använda pengarna inom tre år. Ett sparande på medellång sikt är när man har en sparhorisont på tre till fem år och således ska använda pengarna inom tre till fem år. Ett långsiktigt sparande är när sparhorisonten är längre än fem år, vilket exempelvis kan vara ett pensionssparande, ett sparande till barn eller barnbarn eller ett sparande för ekonomisk trygghet i framtiden. Sparhorisonten avgör vilken risk man bör ta i sparandet. En längre sparhorisont innebär att man kan ta högre risk i sparandet, medan en kortare medför att det är en god idé att ta lägre risk.

Vad är snittränta?

När man jämför räntor på jämförelsesidor eller i tidningar är det som visas listränta. Det är den högsta räntan som man får betala på ett lån och den ränta som kreditgivaren visar utåt. De flesta har dock möjlighet att förhandla till sig en lägre ränta på exempelvis sitt bolån. Den genomsnittliga räntan som kreditgivaren har gett sina kunder kallas för snittränta. Det är dock inte möjligt för alla att förhandla sig till en lägre ränta. Den ränta som kreditgivaren erbjuder beror exempelvis på storlek på lån, belåningsgrad och kreditvärdighet.

Vad är ränta-på-ränta effekt?

Ränta på ränta-effekten betyder att ett sparande ökar i värde både av ränta på kapitalet och av ränta på tidigare utbetald ränta. Den som sparar får alltså ränta på den ränta som sparandet har genererat.